Hjälp på Tele2, taxor, frågor

49 §.Att skriva rätt konsonant i slutet av ett ord eller före andra konsonanter (P eller b, f eller i, t eller d, med eller h, till eller G, w eller väl) , måste du ta en annan form av samma ord eller plocka upp ett annat ord med samma rot, där det efter konsonanten skulle finnas en vokal, och skriva konsonanten som skrivs före vokalen, till exempel: ek, ekträd(Ekträd), ärm, manschett(ärmar), blusliv, bysthållare(kroppar), tröskning(tröska), kort, lägre(låg) högre(lång), klor(klo), skeden(sked) skål(tallrik).

I vissa fall, för korrekt stavning av en konsonant, kan du ändra ordet så att det efter konsonanten inte finns en vokal, utan en konsonant R, l, m, n, i, Till exempel: bra- frispark tänder- tandvård, fly- på flykt uppblött- våt.

Stavningen av konsonanter som inte kan kontrolleras genom att ändra ordet bestäms i ordboksordning, till exempel: allmän, fotboll, grossist-.

Notera. Ord bröllop stavas med en bokstav d(bröllop), även om orden av samma rot uppvakta och matchmaker ha en konsonant t; trappa, hål stavas med en bokstav med, trots förekomsten av former, klättrar jag, öppnar.

§ femtio.Regel §49 gäller även för prefix, Till exempel: stiga på(komma in) sticka(att spräcka) trim(skära) Spy(förändra) införa(förse), ge bort(avlära) do(att kunna) återställa.

I konsoler utan -, WHO -, vz -, från -, botten -, en gång -, rosor -, genom - (genom -) före döva till, P, med, t, f, X, c, h, w, sch stavas med istället för h , Till exempel: onyttig, ta upp, plog, bita, omstörta, sprida ut, målning, randig, men: smaklös, medelmåttig, ta en tupplur, excitera, reserv etc.

51 §.Regel §49 gäller för t, d innan med, c och h i början av suffix, Till exempel: barndom(barn), fat(maträtt), tråg(tråg), gangster(ung), följeslagare(vägar). Brev t innan h det skrivs också i de fall där suffixen -chik, -haka-, -chatt - etc. fäst vid en stam som slutar på -till, -ts, -h, och brevet t stammens sista konsonant ersätts, Till exempel: gästgivare(krog), kaklade(bricka), kpypitchaty(spannmål), tabell(tabell), cilierade(ögonhår), kortläsare(arkivskåp), gruvarbetare(brytning).

Notera. I verb före -sja stavningen av den form till vilken -sja ansluter sig, Till exempel: springa omkring, bärs, glöm dig själv.

52 §.Adjektiv måste särskiljas -c-cue (-ts-koy) från adjektiv på -d-sky (-d-sky) eller -t-sky (-t-sky) :

1. -ts eller -till, -h(om de i dessa fall ändras till c), så skrivs det -c-cue (-ts-koy) , Till exempel: Deutsch(Tysk), fiske(fiskare), vävning(vävare), galiciska(Galiska; det finns också en form galiciska);
2. om stammen på ordet som adjektivet härstammar från slutar på -d eller -t, då skrivs det därefter -d-sky (-d-sky) eller -t-sky (-t-sky) , Till exempel: svenska(Svensk), urban(stad), sovjetisk(råd), marxistisk(marxistisk).

I adjektiv bildade av utländska egennamn (geografiska namn) som slutar på -ts med en föregående konsonant, utom -ts, är skrivet -c-sky, Till exempel: Pfalz(Pfalz), Constance(Constance) Mainz(Mainz).

I adjektiv bildade av utländska egennamn som slutar på -ts, med en föregående vokal, och även på -zz-, vanligtvis skriven -c-cue, och dubbel c grunderna är bevarade, till exempel: Suez(Suez), Goritsky(Goritsa), ädel(Dvorzhets), Trevlig(Trevlig), abruzzo(Abruzzo).

53 §.I en grupp av konsonanter (t.ex. stn, stl, zdn etc.) får en av konsonanterna inte uttalas. För korrekt stavning måste du ändra ordet eller välja ett annat ord med samma rot så att det efter den första eller andra konsonanten i denna grupp finns en vokal, till exempel: rättvis(ärliga) ben(ben), men: inert(kosen); piska(surra) lägga(stål), men: skicka(skicka), bete(herde), Hej(robust), ett hjärta(hjärtlig), Sol(sol).

Det är dock skrivet blixt(även om den lyser) stänk(även om det stänker), flaska(fast glas) trappa(även om det är en stege).

54 §.Att veta när man ska skriva sch, och i vad shh, eller zhch, eller mitten, eller zch, eller stch, eller zdch, måste du förstå ordets sammansättning.

Är skrivet sch i fall där det helt hänvisar till antingen endast roten eller endast till suffixet, till exempel: borsta, gädda, förlåta, titta, vaxat, planka; dela(jfr splurge), smickra(jfr lägenhet), förare(jfr driva); kvinna(jfr hustru).

Är skrivet mitten vid föreningspunkten mellan prefixet och roten, när med hänvisar till prefixet och h till roten, till exempel: räkna, oärlig, utmattning, för mycket.

Är skrivet shh, zhch, mitten, zch, stch eller zdch:

1. vid föreningspunkten mellan roten och suffixet, om suffixet börjar med h och detta ljud föregås av konsonanter w, väl, med, h, st, zd, rot, till exempel: avhoppare(jfr springa över), bärare(jfr transport), gårdfarihandlare(jfr uppslag), ranger(jfr att resa runt);
2. i stjälkar som slutar i kombinationer shk, lcd, sk, zk, stk eller zdk, om när du ersätter ett suffix istället för till i dessa kombinationer visas ljud h, till exempel: skarpare (skarp), bitande (bitande), fräknar (fräknar).

Notera. I ord lycka, sandig stavas mitten.

På mötet var det tänkt att diskutera ett antal frågor som rör "kontroversiella" fastighetsobjekt. I synnerhet väcktes frågor om "fast egendom till sin natur" och "fastighet enligt lag", om status för fartyg, flygplan och andra fartyg, om definitionen av fasta föremål i art. 130 i den ryska federationens civillag, om "tvådimensionella" och "tredimensionella" fastighetsobjekt.

Sessionen inleddes med en presentation av Maria Popova om begreppet fast egendom i fransk rätt. Maria förklarade att fransmännen civillagen innehåller ingen definition av fast egendom, men fransk lag särskiljer tre kategorier av fastigheter: fastigheter till sin natur, efter syfte och utifrån den fasta karaktären hos det föremål som lagen hänvisar till.

"Fast egendom till naturen" omfattar mark och underjord, samt oskiljaktiga markförbättringar, oskördade grödor, frukter på träd etc. När man skördar, separerar frukter från ett träd, blir de rörliga saker. Till sin natur betraktas även rörledningar, kraftöverföringstorn och liknande linjära objekt som fastigheter. Dessutom anses byggnader av naturen vara fastigheter.

Fasta ting till ändamål inkluderar djur som används för att odla marken, jordbruksredskap, duvor i duvslag, bikupor, frön för sådd, hö och gödningsmedel, etc. Till denna kategori hör även inbyggnadsmöbler, eldstäder m.m.

Enligt fransk lag omfattar "fastighet" inte bara själva föremålen utan även vissa sakrätter. Framför allt omfattar fastigheter, grundade på objektets fasta karaktär, nyttjanderätt och servitut.

Havsfartyg och andra fartyg anses vara lösa saker enligt fransk lag.

Efter Maria Popovas rapport ägde en diskussion rum, under vilken deltagarna diskuterade den två- och tredimensionella modellen av tomten, egenskaperna hos registreringsmodeller som används i fransk, tysk, engelsk och rysk rätt. Diskussionen visade att det är nödvändigt att formulera de huvudsakliga målen med vilka vissa föremål klassificeras som fasta eller flyttbara. Efter diskussionen kom deltagarna fram till att syftet med att klassificera ett föremål som fast inte så mycket är registreringsbehovet som sådant, utan att effektivisera cirkulationen av föremål som är av störst värde. Samtidigt bestäms värdet inte bara av kostnaden för vissa saker, utan i första hand av deras betydelse för samhället som helhet. Av denna anledning klassificeras tomter som fastigheter, men säg inte dyra bilar.

Sedan gjorde Artem Krasotkin en rapport. Han kommenterade behovet av att klassificera fartyg, flygplan och andra fartyg som fastigheter. De faller under definitionen av fastigheter vad gäller deras värde, men de är av en helt annan karaktär än traditionella fastigheter. Artem stödde den ståndpunkt som uttryckts i den juridiska litteraturen att dessa objekt inte bör betraktas som fastigheter, även om de kan ha en liknande registreringsordning.

A. Krasotkins rapport innehöll kommentarer om frågan om en lägenhet i ett hyreshus som en fastighet. En diskussion uppstod om detta problem: vad är egentligen ett fastighetsobjekt, om lägenhetens yttre gränser (golv, tak, ytterväggar, etc.) tillhör den gemensamma egendomen för ägarna av ett hyreshus? Är det rätt att peka ut lägenheter som ett självständigt fastighetsobjekt?

Enligt Natalia Galkina har detta beslut historiska skäl. Under sovjetperioden togs de mest värdefulla föremålen ur cirkulationen. Efter övergången till en marknadsekonomi var det nödvändigt att ge medborgarna möjlighet att upprätta ett rättsligt förhållande med olika värden involverade i omlopp. Därför identifierades inte bara tomter, utan även "ytterligare" objekt (hus, lägenheter etc.) som fastighetsobjekt.

Sedan i den studerade rättssystem inte bara finns det inget enhetligt tillvägagångssätt för att förstå fastigheter som en juridisk kategori, utan också till definitionen av kriterier för att bestämma egendom som lös eller fast egendom, den allmänna överenskomna slutsatsen var antagandet om sannolikheten att det i varje stat finns en "politisk -rättsligt avtal” om förståelsen av denna kategori.

Det ligger i omsättningens intresse att skapa klarhet i denna fråga, samt att bygga ett effektivt och enkelt system för att slutföra transaktioner, med förbehåll för att säkerställa rättigheterna för både ägare och godkända köpare.

1. Allmän information

1.1. namn juridisk enhet(fullständigt och förkortat namn), registreringsbevis i skattemyndighet(TIN), intyg av statlig registrering företag (OGRN), adress (juridisk och faktisk), driftsätt. Läge (fristående, inbyggd, inbyggd, etc.). Förekomsten av en skylt som indikerar den juridiska formen och driftsättet.

1.2. Tillgänglighet av information för konsumenter (adress och telefonnummer till moderorganisationen, samt Kontakttelefonnummer tillsynsmyndigheter, Lag Ryska Federationen"Om skydd av konsumenträttigheter", regler etc.).

1.3. Butiksområde (BKB-förklaring och (eller) information och referensdokument som återspeglar antalet lokaler och deras område), handelsgolvet, Antal anställda.

1.4. Tillgänglighet av ett produktionskontrollprogram, dess implementering, underhåll av revisionsloggar. Föreläggande om tillsättning av en anställd ansvarig för organisation och genomförande av produktionskontroll. Tillgänglighet för avtal med ett ackrediterat laboratorium för laboratorieforskning och instrumentella mätningar (med mångfald, fastställda krav normativa dokument). Tillgång till laboratorieprotokoll. Utbildning av personal inom ramen för produktionsstyrning.

1.5. Sortimentlista sålda produkter. Överensstämmelse med utbudet av sålda produkter med befintliga möjligheter, en uppsättning lokaler, tillgängligheten för detaljhandel och kylutrustning företag.

1.6. Efterlevnad Federal lag från 23.02.2013 15-FZ "Om att skydda medborgarnas hälsa från effekterna av passiv tobaksrök och konsekvenserna av tobakskonsumtion".

2. Utbud av sålda produkter

2.1. Lista över sålda varor:

2.1.1 efter varans namn (hur många namn på varor finns i försäljningen, varav antalet namn på leksaker, kläder, skor, kosmetika för barn, pappersvaror etc.);

2.1.2 efter ursprung (ursprungsland, t.ex. leksaker tillverkade i Kina står för 30 % av det totala antalet sålda leksaker, Ryssland - 50 %, etc.).

2.2. Lista över sålda produkter som omfattas av statlig registrering (namn på produkter).

2.3. Lista över leverantörer (namnet på den juridiska personen (fullständigt och förkortat namn), faktiska och laglig adress, telefonnummer, huvudets fullständiga namn, namn på varor köpta från denna leverantör).

3. Överensstämmelse med kraven för lokalernas layout, placering, arrangemang och sanitära tillstånd

3.1. Förbättring av territoriet för organisationen av handeln och territoriet som gränsar till det längs omkretsen.

3.2. Tillgänglighet för en sophämtningsplats: sanitärt underhåll, antal sopcontainrar. Avtal om sophämtning. Närvaron av tankar för insamling av avfall och sopor i butikens lokaler.

3.3. Tillgång till förvaringsutrymme för använda lysrör: sanitärt underhåll, villkor för insamling och förvaring av lysrör. Kontrakt för export och bortskaffande av lysrör, handlingar om godkännande och leverans av arbete. Håller lager av nya lysrör.

3.4. Överensstämmelse med kraven för vattenförsörjning och avlopp (tillgänglighet av sanitära anläggningar för personal och besökare, utrustning och sanitärt skick).

3.5. Överensstämmelse med kraven för ventilation, luftkonditionering, uppvärmning av rum (tillgänglighet av dokument som bekräftar användbarhet, effektivitet och underhåll av ventilations- och luftkonditioneringssystem, inklusive desinfektion).

3.6. Överensstämmelse med kraven för naturlig och artificiell belysning av lokaler.

3.7. Sanitärt och sanitärt-tekniskt underhåll och anläggningens skick. Efterbehandling av lokalerna, behovet av reparationsarbete.

3.8. Mottagning (lastning) av gods (separat ingång, tillgång till särskilda lastrum, lagerutrymme). Överensstämmelse med flöde (mottagande och försäljning av mat och icke-livsmedel, separata ingångar för personal och besökare).

3.9. Uppsättning lokaler, tillgänglighet försäljningsavdelningar(lokalernas sanitära och tekniska skick, kylning, handel och teknisk utrustning).

4. Överensstämmelse med kraven för utrustning och lager.

4.1. Utrusta organisationen med kommersiella, kyl-, teknisk utrustning, inventering, behållare, förpackningsmaterial.

4.2. Tillgänglighet av mätinstrument för att övervaka temperatur- och luftfuktighetsförhållandena för lagring av sålda produkter.

4.3. Överensstämmelse med tvättning av kommersiella inventarier.

5. Överensstämmelse med kraven för mottagande och lagring.

5.1 Godkännande av produkter och genomförande av inkommande kontroll (tillgänglighet av medföljande dokumentation för produkter som bekräftar ursprung, kvalitet och säkerhet; intyg om överensstämmelse; försäkran om överensstämmelse; intyg om statlig registrering).

5.2 Leveransvillkor för produkter, tillgången till specialfordon, en personlig medicinsk bok från föraren eller speditören.

5.3. Förekomsten av etiketter (märkningar) på de mottagna varorna, förpackningens integritet. 5.3 Överensstämmelse med villkoren för lagring; efterlevnad av reglerna för varukvarteret och lagerstandarder.

5.4 Förvaringsvillkor för returprodukter (utgångna, sanitära defekter etc.) - en kylkammare, separat förvaring med högkvalitativa produkter, ett separat ställ.

6 Överensstämmelse med kraven för försäljning av varor för barn och ungdomar.

6.1. Överensstämmelse för varor som säljs för barn och ungdomar med reglerande och teknisk dokumentation.

6.2. Överensstämmelse med säkerhetskrav för sålda produkter.

6.3. Överensstämmelse med produktmärkningskrav.

6.4. Förpackningens integritet och dess överensstämmelse med kraven i den tekniska föreskriften för tullunionen 005/2011 "Om förpackningens säkerhet".

6.5. Överensstämmelse med kraven för villkoren för försäljning av varor, överensstämmelse med reglerna för handelsområdet, tidpunkten för försäljning av produkter.

6.6. Förekomsten av enhetliga och tydligt definierade prislappar. Överensstämmelse mellan priserna som anges i prislapparna med priserna som anges i checkarna som stansas i kassan.

6.7. Tillgänglighet i gott skick för mätinstrument som har klarat metrologisk verifikation, inklusive kontrollvågar.

6.8. Närvaron av en bok med recensioner och förslag. Klagomål från kunder.

7. Efterlevnad av kraven för underhåll av lokalerna.

7.1. Sanitärt underhåll av lokaler, utrustning, inventarier.

7.2. Organisation av företagets desinfektionsordning.

7.2.1. Använda desinfektionsmedel, rengöringsmedel;

7.2.2. Tillgänglighet av regulatoriska dokument för de tvätt- och desinfektionsmedel som används (intyg om statlig registrering, intyg om överensstämmelse eller försäkran om överensstämmelse, bruksanvisningar);

7.2.3. Tillhandahållande av tvätt- och desinfektionsmedel;

7.2.4. Tillgänglighet av ett lager av desinfektionsmedel och tvättmedel(villkor för att lagra ett lager av droger);

7.2.5. Tillgänglighet av nödvändig (för att utföra desinfektionsåtgärder) utrustning, inventarier, overaller, platser och förhållanden för deras förvaring.

7.2.6 Schema för sanitära dagar. Organisering och genomförande av förebyggande, aktuell och slutlig desinfektion (vid behov), inkl. allmän rengöring.

7.3 Tillgänglighet av lokaler för lagring och bearbetning av rengöringsutrustning, lagringsförhållanden för rengöringsutrustning för sanitetsanläggningar, tillgänglighet av signalmarkeringar.

7.4 Villkor för hantering av vagnar och korgar för kunder.

7.5. Tillgänglighet av dokumentation som bekräftar regelbundenhet och effektivitet av desinfestation, deratisering, deras överensstämmelse med kraven i regleringsdokument (information om de medel som används för att kontrollera gnagare och insekter, etc.).

8. Arbetsförhållanden; personalens personliga hygien

8.1 Tillgänglighet för personliga medicinska böcker anställda med information om passagen av preliminär (när man söker jobb) medicinska undersökningar och i tid slutförande av periodiska medicinska undersökningar.

8.2 Sanitetsförsörjning för arbetare (omklädningsrum, sanitetsenheter, handfat för att tvätta händer i industri- och rekreationslokaler, förvaringsförhållanden för rena och smutsiga sanitetskläder).

8.3. Utvärdering av arbetsförhållanden.

8.4. Försörjning av arbetare med overall. Organisering av korrekt förvaring, användning, rengöring, tvätt och annan förebyggande behandling av arbetskläder.